Utdrag avseende Idrebornas skatteskogar ur 1725 års omdelning av skogarna i Idre, Heden och Särna. Delningen fastställdes av häradsrätten och finns införd i domboken för tinget 7 december 1741. Idre byn. Emellan Idreboerne förättades dehlningen på deras skog således. Först företogz Cronoängden hvilken är Prästbordet tillhörig och kallas Skogz och Båssängdh till helften des rådmärcken är Glöötåhsen, tädan till Glööthwåhlen och så till Hundhögderna, däräst är ett röse hart när Ängerdahlen, sedan till Heljehåhn och Hamarssiöåhsen, och sedan där Herjeåhn komer ned uti stora wåtna sedan går rådet effter fiskie watnet up till Wurusiö ändan och till Skykiärn och så till Femundsiö Östra ända. Af sama skogz och Båssängdh är Croonan elr Prästbordet en skog tillhörig, som kallas Nårr fiäls skog rådet börjes i Krassel håen, sedan i Högsta bråttet och så till Storwettershågn Halsiöwåhlen och mitt igenom Hälsiön, där stora Älfven igienom rinner, sedan koma desse skogztracter på andre sidan Älfven och är rådet i Hamar grafwen, sedan till Grundöökroken och så i Grundööhn utföre till Skiäftesnäset och så till Stora Älfwen till Halssiön tillbaka, så ända till Krasselhåen igen. Framgården Hvilkens skog tager sin begynelse på wästra sidan om Idresiön elr älfwen, rådlinien Söderuth är upteknade mellan Hede och Idreboerna men Nårr ut wÿd Kornstadh och wegukroken sedan till Biörnåhsen, och så till Faaskhamaren tädan till Högst Wåhlabärget uti ett ekiär och så till Högst Fuhlubogzåsen. Drefdahlsskog Dess utan är en skogztract, som kallas Drefdahlsskog hvilken half hörer Gårdzmänerna till på Heden dock utan skilnad emellan Staffasgården på Idre och gårdzmäänerna på Heden emedan de brukat och bruka skogen tillsaman, med Staffasgården så at Hede gårdzmän brukar hälften och dän andra hälften Staffas gårdzmän, tager sin begynnelse wÿd Kornstadh yttra rådet, och så wÿdare efter företalde Framgårdzmärken, till Fuhlubögzåsen och sedan till en stortiörn wÿd Hambran, så till yttra Qwanbäckshålla, Nårr ut begynnes rådet ifrån de Nårskas råd wÿd Härjehägzfiäll där det är högst, sedan till Borgarbärget och Orrwÿken, så till älfvwen Framåhn där hon faller i Sörälfwen. Wästgården Har sin skogzdel begynnandes wÿd Grundöökroken Söderut sedan till Hågnbärget där ifrån till Tofåsen där Tännäswägen ligger därifrån till Bohltiern och så till ändamärkt Litzla fiället, Nårr uth är Nääsfiället ändmärckie, så åt Hofdbäcken där han komer uti stora Älfwen sedan uti Halssiön. Wästgård och Högstgård Äger skog, som begynnes wÿd Halssiön och Grön Myrorna Halsiöwåhla och Storwettershågn, där wägen öfwerligger, sedan till Fåsksiökläppen och Littzell wettershågn, och sedan efter högsta Långfiellet sedan till Smolet ända till Höstnaden tädan till Grywelltungan och dess yttersta ända. Lykaledes äger sama gårdar en skogztract Norrfiels Skogen kalad begynnes wÿd Stenbohåen tädan till Ohlåsen och så till ett röse på Slagufielsstöten, Ondsiögusten och så till Krasselhåen därifrån till Stenbohåen tillbaka, och ehuru wähl Johlesgården förment sig i dänna skog och fiskie wara något dehlachtige, så synes det wara utan någon grund. Desse gårdar äga skog Nord i marken, som begynnes wÿd Grundöökroken och följer de rådmärken som Wästgården enskylt tillhörer nemligen ifrån Grundöökroken till Hågnbärget Tofåsen Bohltiern Litzelfiellet, Nårr ut Fietsiöryetz röse Näskilswåhla där hon är högst, Signillåsen, Lyskes wåhlen där hon är högst, sedan till Lyskes bäck där Glötheswägen öfwergår, sedan till Litzell Fieten och till Fieta flot bäcken sedan till högsta Lofietåsen, Loofietåsknallen Nordest i Klutsiöändan, och sedan till knallen. Desse gårdar äga och skog som kallas Litzellwåttnskog först till Klåfwe kiällan tädan till Eländisgraf, tädan till Högst Hålla och till Stoor floen och till Wåhlabärgz Nosen, sedan efter högst Wåhlabärget och så till Femundsiön, det andra rådet följer watnen utföre. Högstgården Har sin enskylte skog Nord i Marcken begynnes wÿd Grundööhn sedan till Grundöökroken, och så till Tofwallåsen tädan till Grunddagzwåhlen, och Nordesta ändan på Klutsiön, och Knallen Loofietåhsen, och Flotbäcken och så Glötheswägen till gambla Sätra där det ändas, här bör observeras, att desse gårdar Wäst och Högstgården hafwa hafft sine Bäfwerwåhner i lag och brukat dem tilsaman hwarest de funnitz på bägge skogarna hwar wÿd det och hädan efter förblifwer efter deras egit öfwerenskommande, men där de med androm äga till mötes uti ett watn måga de låta sig nöya med sin ånna sidan, Jolesgården Framgården Staffasgården Desse hafwa sin skog således at de äga uti Giyslinng skogen som ligger wäster ut och tager sin begynnelse i Wåhlabärgz Nosen sedan till högsta Stuupåhsen, Wahlohsbärgz Nosen Moren sedan Älgdahlen till Femundsiön och följer siöen till Swårken och så till högsta Wåhlabärget. Det rådet, som Wästgården och Högstgården hafwa sine rådmärken effter åt wästra ändan af Wåhlabärget och till Wåhlabägrz Nosen, denna Giysslingzskog brukas således at hwar gård har sin tredjedehl Johlesgården en tredjedehl Staffasgården sin tredjedehl och Framgården sin tredjedehl. Östgården och Bäckgården *Här bör obseveras at Joles och Högmänerne äga en trediedel i Gröfveldals siön och des tilhörige skog *tillskrivet senare. Hafwa sin skog till Gryfwellsiön des råd begynnes wÿd Wahlosbärget, Kiöhldahlsåsen, tädan till Skiärfiskiet, sedan till Långfjällets högsta ända, så till Fåsk kläppen och till Brunsdahls kläppen, Svukustöten, och så till Difwelbärget, och sedan där Älgåhn komer uti Femund siön, och sedan tillbaka effter Älgåhn till Wahlohs bärget. Desse bägge gårdar hafwa och skog halvparten hwartera, som begynnes wÿd Wåhlabärgz Nosen och till Stoor floon sedan till Tranuåhn där Eländigz grafwen kommer uti stora Älfwen, sedan följer rådet älfwen till Giädd Säldret, tädan till Rångbäcken där winterwägen ligger, sedan till Fröönsiö brunet och så till knallen sedan i högst Gutuhållen. Bäckgården Dess enskylte skog är uti högsta Stuupåsen på Östra sidan och sedan till Wahlohsbärget och Kiöhldahlåsen och till högsta Hambran och högsta Höste, på andra sidan möter Öst och Bäckgårdz skog. Östgården Enskylte skog tager sin begynnelse wÿd Giet Säldret följer Tranubärgz åhn up till Eländigrafwen och så till högsta Kartiernåsen sedan till Klefkiälla, och så till Tranuflöten, och där Tranuåhn komer uti Sörälfwen, och så till högsta Höste och så Kiölen upföre till Rångbäcken, där winterwägen ligger. Östgården Har en skog Grunhagz skogen kallad, som begynnes wÿd Wältändan och så till högsta Grunhagzwåhla och så till Tofwalsåsen, så till Grundöökroken och Tofåhsen och så till Wältändan. Johlesgården Har sin enskylte skog wÿd Gryfwelldahlen och begynnes wÿd Kiöhladahlsåsen och så till högsta Långfiälsändan tädan till högsta Smohlet, så till Gryfweltungan och så effter älfwen till byen, sedan tages begynnelsen i högsta Höste, högsta Kiöhn, högsta Hambran och åt Kiöhladahlsåsen, utom detta bör observeras att de som boo på Johlesgården äga en skogzdehl uti de skogar som hörer Bäckgården till och är utsatt för en fierdedehls gård den uti skatt åhrl: 1-16 öre. Storwaten-skogen. Uti dän äger Johlesgården och Staffasgården en halfpart dän andra hälfften brukar Wäst och Östgårdzmännerna, löpandes dess råd emellan Litzellwatnen och Storwatnen uti Härjeåhn, där Båthuset nu står, sedan till öfwerst Hålländan, där rådmärken nu mötes. Särna d. 17 juni 1725. (bom.) Olof Pährsson nämndeman. (bom.) Olof Israelsson. (bom.) Halfvar Hansson. (bom.) Halvar Jonsson. E. Floraeus. Erich Larsson. Matz (bom.) Ersson på Åsarna. Anders (bom.) Johansson i Elfvedahls kyrkby. Engebret (bom.) Jonsson. Påhl (bom.) Pährsson. Jöns (bom.) Biörsson. Hwaröfwer afsagt blef at samma skriftel författning skulle ord från Ord wid en allmän Soknestämma för Särna Sokne Män upläsas, om sedermera wid theth Härads Ting intet inspråk therimot skiedde, wille Rätten thetta til stadfästande företaga. Hwarföre som nu bewistes omförmälte skrift menigheten på sätt som förmält är wara föreläsen, men ingen ther wid sökt någon inwändning at giöra eller til åtalan anmält. Altså warder ofwanstående delning och skilnad til alle delar härmed gillad och stadfäst, som wederbörande hafwer at ställa sig til efterrettelse. På Härads Rättens wägnar Carl de Brenner Inom Idrebornas ägor fanns även andelsägare från Heden: Drefdahls skog. Till dänne Hedebyn lyder någon skogztract, som kallas Drefdahls skog uti hwilken Hedeboerna äga Hälften emot Idreboerna och fins dess rådmärcke uti Idrebyens linia emedan de äga halfdelen hwartera. Även i Töfsingskogen som tillhörde Bäckgården och Borkgården på Heden: Bör och achtas at desse gårdar äga skogz tract, som kallas Tyffsing skog liggiandes från Idre Nårr ut, hafwandes sitt rådmarkie wÿd Stenbohåen, sedan till Ohlåsen, och så till ett röse på Slugustöten, wÿdare till Rogstöten och Hofdbäcken hwilken rådet följer till stora Älfwen följandes sedan Älfwen upföre till Steenbo Håen dänne skog brukas till halfparten af Hedeboerna och andra hälften af Staffås och Framgården på Idre. << Tillbaks